Ett besök bland skuggor

I två dagar har jag varit i Göteborg, min hemstad mellan 1992 till 2000, och vandrat mellan skuggor från förr. På tåget upp började jag läsa Musselstranden av Marie Hermansson, en passande värld att kliva in i. I morse, till hotellets fullkomligt vidriga kaffe, läste jag klart boken som hållit mig trollbunden i ett dygn

Jag har besökt Göteborg ganska många gånger sedan jag flyttade därifrån, men just det här besöket gav mig fler svar än jag hade frågor. Och kanske vet jag inte ens vad jag ville veta...

Något jag funderade mycket över var det märkliga i att promenera omkring i en känd miljö där allting samtidigt kändes främmande. Jag besökte två ställen jag bodde på och försökte leta i minnet efter exakt vilka fönster som tillhörde lägenheterna jag bodde i, men lyckades bara nästan nå fram. Och det var mer skrämmande än jag trodde. Jag gick hela tiden i skuggan av mig själv, försökte nå fram och lägga handen på min egen axel men jag slank hela tiden undan för mig själv.

Att besöka det förflutna. Att låta nutid möta dåtid. Att söka det som försvunnit för länge sedan. Att gå vilse i det välkända.

Och mitt i ett steg kom svaret på en fråga jag knappt vågat formulera - varför och hur skall jag närma mig nästa nya manus? Mitt i ett steg bara låg svaret framför mig på trottoaren.

Jag kunde se mig själv i dåtid försvinna bort och jag skyndade inte på stegen, lät min ryggtavla försvinna in bland skuggorna.

Jag vet vad jag ska skriva, och jag vet varför.

Ord trots allt

Att skriva.

Det roligaste och svåraste jag vet. Orden tycks finnas överallt och ingen tanke är så långt bort att den inte kan hitta tillbaka till texten jag skriver.

Och ändå.

Ändå är det här bara årets andra inlägg på bloggen. En blogg som är fylld med ord och född ur mitt hjärtas lust och längtan att bli läst.

Men jag har inte varit sysslolös. Mitt förlag och jag har gått igenom manuset till min debutroman två gånger och om jag minns rätt var det 300 kommentarer i första omgången. Nu har jag fått tillbaka manuset efter den första sättningen och har läst texten igen och strukit blankrader och hittat tre stavfel. Efter nästa sättning tror jag det är dags för korrekturläsningen och sedan är det inte något kvar för mig att göra med manuset.

Dags att släppa taget och blicka framåt.

Blicka framåt mot våren då min debutroman lämnar tryckeriet i Falun och jag håller den i min hand.

I torsdags åkte jag upp till Göteborgs stadsbibliotek och pratade om romanen på Bibliotekstjänsts förlagsdag, en dag för bibliotekarier att inspireras av säsongens utgivning. Mitt förlag, Thorén och Lindskog, tog plats bredvid stora och små bokförlag och jag fick tillfälle att läsa ett stycke ur romanen. Mitt första riktiga framträdande som författare!

Romanen finns som sagt att beställa i bokhandeln eller reservera på ett bibliotek redan nu. Jag såg häromdagen att det är 5 stycken som reserverat boken på Trelleborgs bibliotek och 3 stycken på Lunds stadsbibliotek. Trollhättan har beställt den liksom Stockholms stadsbibliotek.

Och Daniel som inte är så van att resa...