Vad jag har i min portfölj

Jag har förstås många saker i min portfölj. Där finns alltid en anteckningsbok och en penna - det finns inget värre än att inte kunna skriva ner några snabba tankar eller en rad till en dikt. För några dagar sedan i bilen på väg hem till Skåne från ett besök i barndomsstaden Sala dök några rader till en dikt upp i huvudet. Mitt på en motorväg kunde jag knappast stanna för att skriva ner raderna och jag memorerade orden tills jag var säker på att aldrig glömma dem.

När jag sedan satt med papper och penna framför mig var orden givetvis som bortblåsta. Några lyckades jag med stor möda leta fram ur minnet men de bästa formuleringarna ville inte komma upp till ytan hur jag än vred och vände på hjärncellerna.

I min portfölj ligger också numera lektörsutlåtandet från Författarcentrum Öst. Nästintill barnsligt förtjust plockar jag fram utlåtandet lite då och då och läser. Det har gett mig en ny och fördjupad syn på min egen text, en klarare bild av vad manuset faktiskt handlar om. För visst har jag haft mål och mening med mina ord men att se utanför min egen skapade värld är inte lätt.

Ett tips jag tänker ta till mig är att tänka "kärleksroman" fast jag inte alls ser manuset som en sådan. Men relationen mellan huvudpersonen Daniel och den synnerligen irriterande grannen N behöver fördjupas och förtydligas och att då för mig själv tänka just "kärleksroman" när jag arbetar om dessa avsnitt tror jag kommer att hjälpa mig att hitta rätt, att hitta fram till kärleken, att låta Daniel hitta sina känslor.

Jag läser utlåtandet gång på gång och långsamt börjar nya bilder ta form i mitt huvud, bilder som snart kommer att få alldeles egna ord för att beskriva hur de ser ut. Jag ser hela min berättelse - allt jag skriver - i scener som rullar likt filmer bakom pannan. Och filmen om Daniel behöver redigeras, klippas och spelas in på nytt.

I min portfölj ligger också många andra saker. Men vad det är behåller jag för mig själv!