Nej, ibland vill det sig inte. Jag som satt upp så stora planer för januari med manuset, bloggen och läsningen. Och vad blev det?
Nästan två lästa böcker. Tre blogginlägg inräknat det här som mest känns som en nödlösning. Och manuset stampar på i januarimörkret och vill inte alls lysa så starkt som jag hoppats.
Nåja, nyårslöften finns för att misslyckas med, inte sant? Det får mig att känna mig i samklang med den skånska gråskymningen där ute. Vi finns - men det vi söker ligger lite bortom vår räckvidd.
Nu är månadens sista dag här på andra sidan natten och jag kan i alla fall glädja mig åt att ljuset faktiskt återvänder trots mörkret som bosatt sig i mitt skrivande.
Och sommaren är närmre än jag tror. Solveig är just i detta ögonblick i färd med att sätta sig på en motorcykel en vindstilla sommardag 1943. Jag vet inte vad jag ska tycka om det, hon känner faktiskt inte Åke särskilt väl och att bländas så av hans svartglänsande motorcykel kan vara farligt.
Men har man hungriga ögon så har man!
Jag väntar...
SvaraRaderaJag tror ljuset återkommer både till ditt manus och Skåne i den korta månaden februari.
SvaraRaderaJag läste om dig i dagens YA. Jag önskar dig stort LYCKA TILL. Både med ditt egna skrivande och dina viktiga uppgifter i ditt yrke. Tillsammans med en bra bok saknar jag sällan något. Så har det varit i hela mitt liv.
Hm. Kanske bäst att Solveig aktar sig för den där Åke.
Med vänliga hälsningar, Bosse Lidén
Tack! Ja, idag kan jag frossa i ljus. Och jag är också osäker på Åke... Visst är böcker ett fantastiskt sällskap! Just nu håller Max Porter mig sällskap med sin "Sorgen bär fjäderdräkt". 50 sidor kvar, sedan är det dags att leta upp en ny bekantskap.
Radera