I morgon åker jag till Karlskrona för att delta på Författarcentrum Syds sommarmöte. Tema för mötet är författaridentitet och jag hoppas att jag kan hitta en väg in till min egen identitet som snart publicerad författare. Det är ännu lång tid kvar innan min bok finns ute hos bokhandlare och bibliotek (2019) och tiden fram till dess känns oändlig. Mitt manus är antaget men romanen finns inte ännu.
Dagar i Limbo! (Fast jag hoppas ju att både jag och boken slipper ta vägen genom Purgatorio och Inferno innan vi kommer till Paradiset.)
Jag försöker koncentrera mig på nya manuset, det om Solveig, och även om jag snart är klar så har jag svårt att avsluta. Om förlaget tycker om det manuset så kanske det kan komma ut 2020 eller kanske inte förrän 2021 och dit är det ju eoner av tid och tankar på nya manus som ligger ännu längre fram i tiden.
Fast med tanke på att det har tagit ungefär 8 år från det att jag började skriva på mitt första manus till undertecknandet av förlagsavtalet nu i april så borde jag vara van vid att vänta.
Och med blommande blåregn utanför skrivrummets fönster är det lätt att leva i nuet.
Limbo får vänta helt enkelt!
Vänta på den här kan jag nog, men resten? Du får tänka på att jag är 85 år!
SvaraRadera