Ett rum för karaktärer

Hemkommen efter intensiva dagar i Göteborg och årets Bok- och biblioteksmässa. Bokmässan är ett tillstånd som det bara är att låta sig svepas med av och jag tycker jag fick många intryck med mig hem. Det var faktiskt tomt att vakna upp i lördags och inte vara på väg till bokmässan utan istället ta itu med vardagslivet här hemma.

Först tänkte jag berätta om vilka författare jag lyssnade till, vilka föredrag och vilka montrar jag besökte. Men jag bestämde mig för att låta bli och istället njuta av alla intryck för mig själv. En sak kan jag dock berätta, och det är att jag är mer inspirerad och motiverad till att fortsätta skriva än någonsin tidigare. Och om jag ändå ska avslöja en författare jag lyssnade till så blir det Kallifatides. Han sa att det enda han aldrig tröttnat på är skrivandet. Och jag kan bara hålla med även om jag inte har lika många år av skrivande bakom mig som Kallifatides.

Och jag ska dela med mig av ytterligare en insikt. Om jag nu kan kalla det för insikt att förstå något jag hela tiden vetat. Men när jag lyssnade till tre författare som samtliga skriver karaktärsdrivna romaner så gick det upp för mig att jag gör detsamma. Så nu får karaktärerna ta ännu mer plats i mitt skrivrum, de skall få utrymme att växa och utvecklas och förmodligen har de många hemligheter, minnen och drömmar att berätta för mig. Oanade äventyr radar upp sig i framtiden.

Solveig är också ute på ett eget äventyr. Hon har flugit genom rymden och landat hos någon som skall läsa de sidor som hittills har skrivits fram kring hennes karaktär. Vi är nog lika nervösa, Solveig och jag, för att visa upp vår berättelse. Men Solveig är stark och jag litar på att hon gör ett gott intryck.

Eller hur Solveig?

Och när du är hemma igen fortsätter vårt äventyr. Vi har ju många sommarnätter kvar att utforska tillsammans. Dagar när törsten inte vill låta sig släckas. Blå timmar i skymningen när längtan lägger sin tyngd över bröstkorgen.

Vi gör det tillsammans Solveig.