söndag 25 september 2016

Bokmässan del 2

Bokmässans vimmel är det lätt att tappa bort sig, både mentalt som kroppsligen. Men med ett mål blir det lättare att orientera sig och så stod jag så där, framför Författarcentrums monter och ställde de frågor jag samlat på mig kring deras tjänst av lektörläsning av manus. Egentligen hade jag redan bestämt mig men nu blev beslutet än lättare att fatta och nu ska jag skicka iväg mitt senaste manus till dem.

Och sedan återstår att vänta.

Precis som när jag tidigare skickat iväg manus till förlag och väntat på besked men den här gången känns väntan faktiskt ännu mer spännande. Vetskapen att jag om cirka 6-7 veckor kommer att sitta med en professionell lektörs utlåtande i mina händer.

Men än har jag inte postat mitt manus. Först ska jag formulera mina förväntningar på utlåtandet, vad jag vill med mitt manus, vilka frågor jag vill ha svar på. För det är många detaljer i ett manus som jag som upphovsman undrar över. Har jag valt rätt tempus? Är karaktärerna och deras handlingar trovärdiga? Finns det onödiga passager som kan tas bort? Hittar läsaren de små ledtrådar jag lagt ut som bidrar till förståelsen av slutet?

Med svaret på dessa frågor har jag sedan det fantastiska nöjet att sätta mig ned och omarbeta texten. Kanske låter det tråkigt men jag älskar att ändra, ta bort och skriva nytt. Den här gången dessutom med ett proffs förslag på förbättringar.

Och med rodnande kinder får jag dessutom erkänna att jag tog modet till mig (det behövdes verkligen!) och gick fram till ett av de förlag jag brukar posta mina manus till. De svarar alltid snabbt och med en kommentar om mitt manus och det tackade jag dem för. Efteråt var jag alldeles darrig och skämdes och ångrade mig och kom på bättre saker jag borde sagt.

Men ett ögonblick är just ett ögonblick och sekunden efteråt har det där ögonblicket redan blivit historia och ord jag skulle velat säga eller haft osagda har redan lämnat mina läppar.

Ord ÅR magiska. De kan försvinna på ett ögonblick. De kan stanna kvar i en evighet.

Ord lever sitt eget liv.

2 kommentarer:

  1. Ord ÅR magiska. De kan försvinna på ett ögonblick. De kan stanna kvar i en evighet.

    -vilken mening-oj så bra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Saga! Magiska ord eller magiska färger på en målarduk uppvisar många likheter tycker jag. Ett konstverk kan också försvinna på ett ögonblick eller stanna kvar i en evighet. Och kanske är båda lika viktiga?

      Radera