Det har sina fördelar (ganska många faktiskt) att arbeta som bibliotekarie. Bara en sån sak som att varje dag omge mig med böcker, berättelser och människor. Och möten, både i verkliga livet och i fiktionen.
Men det kan också vara en påminnelse om alla fantastiska författarskap som jag aldrig kommer att kunna mäta mig med. Vem jämför sig med Leo Tolstoj, Hjalmar Söderberg eller Marguerite Duras? Inte jag i alla fall. Inspirerad av, ja, men det är något helt annat.
Och just att bli inspirerad av andra författare är något jag blir varje dag i mitt jobb som bibliotekarie. Idag löste sig helt oväntat en svår scen som jag inte kunnat lösa i arbetet med mitt pågående manus. Jag öppnade en ny bok (av en irländsk författare jag redan glömt namnet på) och inledningen gav mig en idé till hur jag själv kan lösa ett problem i min nya roman.
Måtte jag aldrig sluta läsa, det är i läsandet som skrivandet föds.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar